Be drunk [Charles Baudelaire]

You have to be always drunk. That's all there is to it-it's the only way.
So as not to feel the horrible burden of time that breaks 
your back and bends you to the earth, you have to be continually
drunk. But on what? Wine, poetry or virtue, as you wish.
But be drunk.
And if sometimes, on the steps of a palace or the green grass of
a ditch, in the mournful solitude of your room, you wake again,
drunkenness already diminishing or gone, ask the wind, the wave,
the star, the bird, the clock
, everything that is flying, everything
that is groaning, everything that is rolling, everything that is
singing, everything that is speaking...ask what time it is and
wind, wave, star, bird, clock will answer you:"It is time to be
drunk!
So, as not to be the martyred slaves of time, be drunk, be
continually drunk! On wine, on poetry or on virtue, as you wish.



Ord som passar till den första skymten av gryningen, till en rödorange himmel i mitten av Maj, till en spårvagn med vårregn mot rutorna, till den sista cigarettröken i natten. 

Godnatt. 


 

Och jag har börjat nynna igen


















Maj
. Tiden springer men vi lyckas fånga sekunderna ändå.
De där ögonblicken.
Göteborg klär i vårglans, och gatorna i spontandans.
Jag sitter fortfarande på min trappa, sparkar rastlöst på gruset och undrar
vad det ska bli av mitt liv,sover allt för lite och är övertygad om att jag "snart ska sluta röka"
, men jag skrattar så jag gråter, drömmer om London och älskar nuet.
Utan att egentligen kunna sätta fingret på varför. Det bara är.
Jag får ha blommor i håret och våren i hjärtat. How lucky am I?
Jag får natten och gryningen, dagen och kvällen. Jag får allting.
Jag får till och med minnas dig, och älska dig.
Jag ska fläta ihop ett hippieband,i mina favoritfärger, som jag ska slita ut under sommarn, i takt med att jag också sliter ut mina skor en sista gång på dessa gator. För ett tag, i alla fall.
Here comes the sun och drömmar om det som redan är.
Ord och melodier bor i  mitt hjärta och ekar i mitt huvud.Ständigt.
Tänk att jag till och med skrev en svensk låt för några solar sedan.



Och kunder påminner mig om att jag nynnar igen.

Lift me up


I don't need your answered prayers
Or the chains your lover wears
I don't need your rings of gold
Or the secrets that you hold


We'll take the fate the daylight brings


En inspelning, en morgon i Maj. Våren är här, kan ni förstå det?




Någon att missa allt med


Någon att missa allt med. Låt oss bara springa, springa utan att fly, och missa allt, precis allt de andra ändå förgäves springer efter, försöker fånga. Låt oss älska den förjävliga natten för att den får oss att älska gryningen, låt oss älska hatet för att det får oss att älska att älska.

Låt oss celebrate:a livet inte bara trots, utan för, att vi inte har en
enda jävla fucked-up-clue om vad det handlar om, och vad vi kan hamna i.


Någon att missa allt med. Och älska det.
För att vi kan.


True colours

"Du är som en tavla med för mycket färg. Det bara rinner, och färgar av sig.
Jag säger saker som bara du sagt till mig;" "man måste älska sig själv innan man
kan älska någon annan"

Du är min tavla."

Detta är ord som färgar min vardag röd, gul, blå, grön, orange, vit och lila.
Ord som färglägger mitt liv liksom våren färglägger gatorna.
Tack.